Gästade imorse EFN och kommenterade dagens inflationssiffror. Andra månaden i rad med inflation under målet gör att räntesänkning från Riksbanken i nästa vecka är gjuten. Men det hade sannolikt krävts ännu lägre utfall för att en större sänkning skulle vara aktuell.

På onsdag nästa vecka släpper vi på @Unionen vårens stora konjunkturprognos. Anmäl er gärna till vår konjunkturfrukost där det utlovas båda goda mackor och fina grafer! https://t.co/BY3jnuF2P9

Med det sagt sker ändå också en riktig uppgång. Vi på Unionen har sett en rejäl ökning av antalet frågor från medlemmar som rör konkurser sedan sommaren förra året. Det är allvarligt i sig, men utvecklingen är sannolikt inte lika illavarslande som siffrorna på totalnivån visar.

Stora avvikande förändringar under kort tid har ofta en speciell förklaring, oavsett ekonomisk variabel. Det här är sannolikt en stor del av förklaringen till årets spik i konkurskurvan. https://t.co/8sOAm0uLHA

Sett flera som undrat över de höga konkurstalen. Min bild är att en del är ”riktiga” konkurser, även antalet anställda som berörs har ökat. Men det är fortfarande enmansbolag som står för merparten av ökningen. Och där finns en speciell förklaring ⬇️ @anwallstrom @Claes_Hemberg

Ny undersökning från @Unionen visar att antalet företag som övervintrar personal har minskat det senaste halvåret. Facket: Färre företag behåller personal under lågkonjunkturen - Nyheter (Ekot) https://t.co/YXQZiIASZg via @sr_ekot

När EU-kommissionen för ett år sedan kom med en prognos spådde de att Sverige skulle ha lägst tillväxt i EU. När de nu blickar tillbaka hade 10 länder lägre tillväxt. För 2024 spås Sverige återigen ta bottenplaceringen. Tillåt mig tvivla på att det kommer besannas.

BNP-indikatorn ner något i december. Förra året ser ut att ha avslutats mer eller mindre i sidled, där inhemska efterfrågan varit svag men vägts upp av positivt bidrag från utrikeshandeln. SCB uppger att en skattning av BNP-tillväxten för helåret 20023 pekar på -0,3 procent.

Utmärkta nyheter för Riksbanken, inflationsförväntningarna fastspikade på målet på alla tidshorisonter. Anledningarna till att ligga kvar på nuvarande räntenivå börjar bli väldigt få.

BNP ökade i november, för andra månaden i rad. Med elva av tolv månader räknade ser tillväxten under förra året ut att bli runt noll - en svag tillväxt men klart bättre än många pessimistiska prognoser under året.

I Ekonomiekot Extra idag: Inflation och centralbanker — jag och ⁦@tobbraa⁩ rörande överens. Nästan 😊 Via ⁦@sr_ekot⁩

Är med i dagens Ekonomiekot Extra och pratar svenska inflationssiffror och internationella räntebesked. https://t.co/GooOf8t2jn

Mycket glädjande inflationssiffror, på decimalen enligt vår prognos. Fallande underliggande inflation bör ta bort sista risken för ytterligare räntehöjning och få Riksbanken att också tydligt ändra räntebanan. Räntesänkning mellan hägg och syren allt mer sannolik.

Allt mer prat om tidigare sänkningar från centralbankerna. Hos oss i "Team Riksbanken sänker mellan hägg och syren" står dörrarna öppna för nya medlemmar 😀

Det stora fallet i september visade sig mycket riktigt vara tillfälligt. I oktober ökade BNP både jämfört med månaden innan och med föregående år. Genomsnittliga tillväxten för årets tio första månader är 0,0, klart bättre än de flesta prognoser under året.

Hur djup blir lågkonjunkturen 2024? Välkomna till @LOekonomerna lunchseminarium tisdagen den 19/12 på @LOSverige Tid: 12.00-12.45 Lunchmacka från 11.30 I panelen @sccarlen @elinorodeberg @tobbraa @fsoederqvist och Anna Almqvist. https://t.co/3QYnO5nqN1

Nya BNP-siffror idag. Som väntat svag utveckling under tredje kvartalet men samtidigt rejäla upprevideringar av första halvåret. Helåret 2023 ut att kunna bli väl i linje med, eller något bättre än, de minus 0,5-0,7 procent vi haft i våra tre senaste prognoser sedan förra hösten.

Vår genomgång visar att det är felaktigt att utifrån det höga ungdomsarbetslöshetstalet dra slutsatsen att en stor andel av ungdomarna i Sverige går sysslolösa. De flesta är heltidsstuderande och Sverige har bland de lägsta talen i EU både gällande långtidsarbetslöshet och NEET.

Att Sverige har ett mindre problem än många andra med att ungdomar går sysslolösa under lång tid visas också i att den svenska långtidsarbetslösheten bland ungdomar är bland de lägsta i EU och långt under snittet. >

Det höga svenska ungdomsarbetslöshetstalet får också inverkan på det totala arbetslöshetstalet. Sverige har bland de högsta arbetslöshetstalen i EU, över en procentenhet över snittet. Men exkluderas ungdomar faller vi till plats 10 och har ungefär samma nivå som EU-snittet. >