Det här med att testa innan man kör ut ändringar i produktion? Ingen?

Som en följd därav kommer bedr��gerier där e-legitimationer använts som ett genomgångsled också att minska. En statlig e-legitimation är också viktig, men främst av de andra orsaker jag räknat upp. Klart slut. (42/42)

Därtill bör körkortet avskaffas som giltig id-handling, kontrollerna i utbetalande myndigheters och Skatteverkets folkbokföringsverksamhet bör stärkas och penningtvättproblematiken bör ges särskilt fokus för att direkt slå mot den kriminella ekonomin. (41/42)

För att e-legitimationer ska kunna bli säkrare att använda krävs alltså en väv av åtgärder, där den mest centrala är att införa en reglering av användningen som både skyddar innehavaren genom ansvarsbegränsningar och tydliggör vissa aktsamhetskrav. (40/42)

Därtill gäller helt olika bestämmelser i brottsbalken om en e-legitimation används för identifiering eller för underskrift (som i allt väsentligt är samma typ av åtgärd för innehavaren). (39/42)

Det får de mest absurda utryck. Till exempel gäller betaltjänstlagens bestämmelser om aktsamhetkrav och ansvarsbegränsningar för BankID, men bara mellan utfärdande bank och användare. Inte i några andra relationer. (38/42)

Vad som också gör Sverige till en udda fågel i sammanhanget, förutom det unika genomslaget och den breda användningen av e-legitimationer, är att vi helt saknar reglering som omgärdar e-legitimationer (det existerar inte ens en legaldefinition av termen e-legitimation). (37/42)

Dessa aspekter ligger helt utanför utgivningen och utformningen av e-legitimationer. Samtidigt är det just här som de viktigaste insatserna kan göras för att stävja bedrägerier och göra användningen säkrare. (36/42)

Den tredje sårbarheten är enkelheten i att föra undan brottsvinsterna, ofta genom ett upplägg med nätverk av målvakter. Pengar från brottslig verksamhet sprids över många personer och förs undan blixtsnabbt. Också en form av bristande kontroll kan tyckas. (35/42)

Låt oss se elefanten i rummet. Alla är för dåliga på att göra kontrollerna, och det är minst halva förklaringen till problemen som ofta förknippas med e-legitimationer. Digitaliseringen har gått fort och här har vi inte hängt med. (34/42)

Läs @ekoaklagaren debattartikel i expressen igår, han vet exakt vad han talar om: https://t.co/KJkUAaycoo (33/42)

Den andra sårbarheten uppkommer i det led då ett ärende handläggs. T.ex. en överföring från ett bankkonto, en utbetalning av en social förmån, ett bildande av ett bolag eller tillsättande av en styrelse i ett bolag. Allt beror på nödvändiga kontroller. (32/42)

E-legitimationer är i grunden endast skuggor av folkbokföringen. Om folkbokföringsuppifterna är felaktiga riskerar detta återspeglas genom e-legitimationer utfärdade till felaktiga identiteter. Det är den första generella sårbarheten. (31/42)

Men de viktigaste åtgärderna har paradoxalt nog inget att göra med e-legitimationsteknik eller vem som utfärdar dem, då de är blott ett verktyg i digitaliseringen. Och det är inte digitaliseringen som gör oss sårbara. Det är den bristande kontrollen vid användning. (30/42)

För körkorten utgör inte bara problem för bankerna, postutlämningsställena och handlarna. De skulle bli i princip bli lika svåra att hantera för en identitetskontrollerande myndighet i samband med utgivning av en statlig e-legitimation. (29/42)

Att förklara att körkorten inte längre än giltiga id-handlingar skulle ha stor positiv påverkan på den så kallade identitetsrelaterade brottsligheten i stort, och e-legitimationssystemet i synnerhet. (28/42)

Kriminella har idag tillgång till produktionsanläggningar där falska körkort kan köpas som varken ens för tränade ögon eller särskilda maskiner kan särskiljas från äkta. Kriminella beställer falska id-handlingar med rätt personuppgifter och fel bild. (27/42)

Bortsett den högsta tillitsnivån förutsätter grundidentifieringen vid personligt besök innebär den inga omvälvande förändringar. Idag utgör körkortets ställning som giltig id-handling ett betydligt större bekymmer, på grund av dess bristande säkerhet. (26/42)

Det har i den offentliga debatten lyfts fram att Sverige idag inte har en e-legitimation på den högsta tillitsnivån. Det är förvisso sant, och i huvudsak beror på det på distansutgivning via internetbank sker i betydande omfattning. (25/42)

Vilket leder oss till den viktiga frågan om en statlig e-legitimation kommer kunna bli säkrare än de alternativ vi har idag? Nej, inte på något väsentligt sätt. I vart fall inte utan ytterligare åtgärder. (24/42)