I den här tråden samlar jag de serier och illustrationer jag ritar.

Vi har fått en skolmarknad där demokratiskt inflytande beskrivs som "politisk risk" av investerare; där förändringar skjuts upp eller skjuts ned. När särintresset vinner över allmänintresset varje gång, vilket förtroende för samhället inger det? Vilka värderingar lär det ut? /11

Och några av det svenska näringslivets mäktigaste lobbygrupper lägger stora summor på att rekrytera tidigare politiker för deras nätverk, skapa skrämselkampanjer riktade mot vårdnadshavare eller till och med försöka misskreditera granskande journalister. /10

Att skolministern tillslut erkänner att vinstincitamentet är för starkt i förhållandet till att följa skollagen betyder dock inte att någon större förändring kommer att ske. Ägare till de stora skolkoncernerna har kraftigt inflytande i välfärdsfrågor, oavsett vad väljarna vill /9

...det som skorrar mest falskt med regeringens påstått stora reform av friskolan, med tuffare kontroller, böter, m.m: Skadan är redan skedd för barnen som drabbas av vinstincitamentets destruktiva konsekvenser. Inget barn får igen förlorad tid eller missade kunskaper. /8

För vi vet att “tuffare granskningar” och viten inte har någon effekt. Koncernerna tar fortfarande samma genvägar gång-på-gång, eller hittar på nya, utöver att fuska med betygssättningen. Men utöver bortkastade miljoner är… /7

De borgerliga partierna har under många år röstat ned förslag för att minska vinstincitamentet som skolministern nu medger är för starkt. Tidöregeringen har med hjälp av ett numera näringslivs-fromt SD istället valt att förhala och urvattna påbörjade åtgärder. /6

Det är befriande att höra skolminister Lotta Edholm erkänna att "...det som är problemet är att incitamentskrafterna i vinst är för starka i förhållande till incitamenten när det gäller god kvalitet", men det rimmar illa med de borgerliga partiernas agerande hittills. /5

Exemplen här är resultatet av friskolereformens skolpeng, ansvarsfördelning och etableringsfriheten. Barn som råkar ut för detta kommer tappa förtroende för skolan som institution och skadar tilliten till vuxenvärlden. Men detta är ingen nyhet, så varför händer inget? /4

Kombinationen av skolplikt, etableringsfrihet för friskolor och att friskolor har samma grundbelopp per elev som den kommunala skolan, trots ett mycket mindre ansvar, har gjort att barn med bättre förutsättningar är mer lönsamma. Med “rätt” metod blir systemet lätt att mjölka. /3

Den svenska skolan ska kompensera för de olika förutsättningar barn har, och ge dem “stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.” Men barn med föräldrar som har eftergymnasial utbildning har har ett försprång, vilket i trettio år exploaterats i vinstintresse. /2

Barn i Sverige ska via sin skolgång bli förberedda på vuxenlivet och bli goda medborgare. Det är också här nästa generation ska bygga upp förtroendet för samhället, dess värderingar och lagar. Men något har hänt de senaste 30 åren som aktivt bidrar till motsatsen. 🧵

En illustration som steg-för-steg visar hur det svenska skolsystemet kan utnyttjas i vinstintresse, men samtidigt få själva vinstuttaget att se litet ut. (nu uppdaterad med "koncernbidrag").

Det verkar slarvats när friskolornas skrev sin rapport om skolpengen. De jämför budgeterat bidrag för friskolor med bokförd kostnad för kommunala. Dessutom räknar de felaktugt med tilläggsbelopp för kommunala skolor utan att göra för fristående.

Konsumentinformation: det står inte i Aarons profil men han är näringspolitiskt ansvarig på Friskolornas Riksförbund.

@aaronisraelson @jonasvlachos @mikaelava Den är tio år gammal. Men det spelar faktiskt ingen roll, skillnaden är lika stor fortfarande. Den här ny. Remarkabel skillnad eller hur? (Ett tips är att inte påstår en massa som är lättkontrollerat till sådana personer som var datasetet finns, det blir bara fånigt.)

ingen: Timbroiter:

I said what I said: Det är uppenbart att politikerna har krupit så långt upp i röven på de privata välfärdsbolagen att de inte längre hittar ut: https://t.co/8boXLY9Yoy

Genius. Simply genius.

Kunskapsskolans nya logo

Men eftersom skolpengen betalas ut månadsvis i förskott och betygen sätts i juni kan en aktiebolagsskola aldrig veta om de gör tillräckligt. Så för att göra vinst bestämmer de sig helt enkelt för att låta bli att använda en del av pengarna, oavsett hur det går för eleverna.