Lästips!.Elsystemkrisen – Det här är problemet. Så kan trenden vändas. Arbetet med denna bok har gett mig en rad insikter som förändrat min syn på elsystemet. I det följande vill jag beskriva det viktigaste samt förklara varför alla bör läsa den. Häng med!.

I del #296 av #Energistrategipodden får ni höra mig prata om förberedelserna för en kärnkraftsutbyggnad i 🇸🇪:.- Sverige som ett attraktivt kärnkraftsland.- Tillståndsprocesser och tidplaner.- Risker och finansiering.- Kompetens och arbetskraft.Med mera!.

Blev intervjuad av TN om min senaste delrapport. I mitt uppdrag tittar jag bortom det första bygget och ger förslag på strukturer för att hantera projektrisker och främja kostnadseffektivitet i utbyggnaden av kärnkraft.

Tex beslut om att:.Ansöka om finansieringsstöd.Begäran om detaljplan.Ansöka om (flera) tillstånd .Teckna kontrakt med leverantör (sker också i steg).Teckna EPC-kontrakt.Med mera. Sammantaget utgör dessa också kostnader om flera miljarder kronor och kräver beslutsamhet.

Sedan är rubriken missvisande (”Inget kärnkraftbeslut före 2029”). I själva verket tas flera kärnkraftbeslut före 2029, men då tas det slutliga investeringsbeslutet. Det är, som jag ser det, en formalitet. Beslut att bygga kärnkraft tas egentligen stegvis fram till dess.

Detta är alltså i linje med att få kärnkraft på plats till 2035. Slutligt investeringsbeslut fattas när alla tillstånd är erhållna och det kärntekniska byggandet kan påbörjas. Det sker en bra bit in i processen.

Happy to be in Oskarshamn today to participate in the ground breaking ceremony of the test facility of Blykalla. An historic moment for 🇸🇪 nuclear technology development!.

Regeringens insatser för ny kärnkraft är i linje med 2035-målet, men förutsättningar behöver komma plats för att möjliggöra ny kärnkraft på fler platser.

Rapporten kan laddas ner här:.

Här är regeringens pressmeddelande:.

Det råder idag oklara förutsättningar för utbyggnad på ett flertal platser där ny kärnkraft skulle kunna vara möjlig. Det är en anledning till att det är viktigt att komma igång med konkreta planer även på nya förläggningsplatser.

Min bedömning är att pågående insatser leder utvecklingen i linje med 2035-målet, men det kräver att utbyggnaden tar fart på flera platser. Det räcker inte med ett projekt på en plats för att klara 2500 MW till 2035.

Vidare föreslår jag ett regionalt samarbete med närliggande länder för att stärka kompetensförsörjningen och leveranskedjorna kopplade till ny kärnkraft.

Drivkraften att etablera nya kärnkraftsprojekt och ta affärsmässigt ägarskap bör även fortsättningsvis ligga hos industriella aktörer. Med ett statligt bolag som investerar i projekten tillförs kunskap och trygghet.

Förädlingsvärdet blir en vinst som kapitaliseras när ägarandelen säljs efter driftstart.

Bolaget bör vara fristående från elmarknaden och inte vara en konkurrent till de bolag som vill bygga kärnkraft. Bolagets styrka blir att överföra kunskap mellan kärnkraftsprojekt som har olika ägare och på så vis förädla dessa projekt.

Samtidigt kan lärdomar överföras från tidigare projekt för att på så sätt främja en lärkurva och en högre kostnadseffektivitet. Då kan erfarenhetsmässiga inlåsningseffekter undvikas.

Genom att investera, dvs bli delägare, i de projekt som finansieras genom den statlig finansieringsmodellen skapas incitament att driva fram beslut som resulterar i replikerbara lösningar för kommande reaktorbyggen.

Min inriktning är att uppgiften bör utföras i bolagsform och att staten bör ha rimliga incitament att skapa ett sådant bolag.

Nu förtydligar jag, med utgångspunkt i den föreslagna finansieringsmodellen, hur en sådan programorganisation kan formas.

I planeringen inför en storskalig utbyggnad av ny kärnkraft i Sverige konstaterar jag att det saknas en avgörande aktör. Redan i min första delrapport i juni beskrev jag behovet av en sk programorganisation som kan verka för att säkra kostnadseffektivitet genom hela utbyggnaden.